Ja då var 2010 över. Ett jäkla skitår fyllt med hopp och förtvivlan. Inget år jag kommer att minnas med glädje direkt. Nu måste vi se framåt och hålla alla tummar vi har för att 2011 blir vårt år!
Jag vill aldrig gå igenom all denna besvikelse mer i mitt liv. Det end ajag vill är att få uppleva ett litet barn som säger mamma och pappa. Busar här hemma, stökar ner, trillar i trappan och har öroninflammation. Allt det där som vanliga familjer upplever och som dom gnäller på. Jag kan lova att jag inte lär gnälla om vi nån gång får det där lilla livet i vår familj. Jag kan gärna vara illamående under 9 månader och sen inte sova på nätterna i flera år om det är vad jag måste gå igenom.
Just nu måste vi bara ta första steget i att bestämma hur vi ska finansiera kommande försöka. Banklån eller rensa våra egna konton. Vet att mina föräldrar ställer upp så gott dom kan men med en pappa som snart går i pension och renoveringar på huset framför sig kan jag inte begära hur mycket som helst. Måste lösa sig på nåt sätt. Det bara måste gå.
Positiv får bli vårt ord för 2011. Inte ge upp!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar